Tags

, ,

Sitter i en stol på sjukhuset. Min son (herre gud, det är helt otroligt. Min son!)
ligger med näsan tryckt mot min hals. Vi har suttit så här de senaste 30 minuterna. Det underbart! Pojkis (ja, han kommer nog få konkurrera med Gizmo om det namnet) har haft en tuff kväll med mycket gråt. Då är det fantastiskt att till slut få höra hans jämna lugna andning några centimeter bort.

Så mycket har hänt det senaste dygnet. Det är ofattbart att det bara är 11h och 40 minuter sedan vi först möttes. Någon dag då jag har mer tid (och inte är lika luddig i huvudet… Det kan ta ett tag) ska jag berätta hur det gick till. Nu nöjer jag mig med att konstatera att jag är världens lyckligaste som har två så fina pojkar i mitt liv! Staffan har varit helt makalös det här första dygnet, iofs inget som förvånar 🙂 Nu ligger han och tar igen sig en stund han också.

Det är med spänning vi kastar oss in i det här nya livet. Bring it on!

20120723-010510.jpg

Advertisements